Sluta håll mig ute, släpp in mig någongång..
Jag förstår mig inte på folket, onödig huvudvärk att ens försöka förstå mig på er.. Det finns få som jag verkligen kan prata med, som förstår mig bara genom att kolla mig i ögonen. Få som accepterar mig för den jag är och inte för den de vill att jag ska vara. Jag sitter och tänker och försöker att koppla ihop saker, men det är svårt. Speciellt när man tänker på saker man varit med om i livet som man helst skulle vilja sudda bort, sudda bort ur ens liv trots att man vet att det är omöjligt. Saker och ting kan helt enkelt inte ändras om de redan hänt men det är mycket som kan förändras med tiden och det är något jag håller på att lära mig. Det kan ta en lång tid men under den resan blir väl allt så småning om mycket lättare. Eller?
Lär känna mig lite bättre.
I brist på något att blogga om kan nya läsare få veta mer om mig:
- SKULLE DU HELLRE :
1. pierca näsan än tungan ? - Har på båda ställerna haha.
2. Vara seriös än rolig ? - Rolig såklart.
3. dricka röd eller grön mjölk ? - Föredrar inte mjölk.
4. brinna upp eller drunkna ? - Drunkna tror jag, men helst inget.
5. umgås med dina fiender eller föreldrar ? Föräldrarna såklart.
- RANDOM SHIT
1. är du kär i nån ? - Ja, jätte också.
2. sol eller måne ? - Sol.
3. vinter eller höst ? - Höst
4. vänster eller höger ? - Höger
5. solit eller regn ? - Soligt
6. vaniljglass eller chokladglass ? - Vaniljglass
- OM DIG :
1. hur mkt är klockan just nu ? - 16.45
2. fullständiga namn ? - Ronja Maria Kristina Lindkvist.
3. Vart vill du bo ? - Trivs rätt bra.
4. hur många barn vill du ha ?- En son och sen tvilling tjejer.
5. vill du gifta dig ? - Jag behöver ingen ring för att bevisa kärlek, men varför inte?
6. rullar du spagetti eller skär du den ? - Rullar.
7. har du ätit sushi ? - Smakat och det var inte min grej.
8. lyssnar du på nu ? - Million Stylez - police in helicopter.
9. hur många olika sorters flingor har du i köksskåpet ? - Vad är det för fråga?
10. humör ? - Ledsen..
- HAR DU.... DE SENASTE 24 TIMMARNA :
1. kysst någon ? - Nej.
2. sjungit ? - ja som fan.
3. blivit kramad ? - yes.
4. känt dig fånig ? - all the time haha.
5. saknat någon ? - hela tiden.
6. dansat galet ? - Ja.
7. klippt håret ? - nej och vill inte det heller.
8. gråtit ? - Jaop.
9. ljugit ? - Nej.
10. blivit kysst ? - nej.
- GREJER :
1. har du någonsin blivit jagad av polisen ? - Nej nej och nej.
2. har du en hund ? - Nej klarar mig utan.
3. sover du helst sj eller med någon ? - Med någon.
4. tror du på spöken ? - Kan inbilla mig att jag hör ljud?
svar till the secret one.
Fråga:
[ The secret one ] om I need you my hero.:
skulle gärna vilja veta vem den olyckliga kärleken är? :) eller berätta lite mer om han..
Svar:
Jag skulle kunna skriva hur mycket som helst, beskriva med så många ord om hur bra han är. Han är underbar, men något gick snett. Något jag aldrig trodde skulle hända. Där fanns bevis på att man aldrig ska ta något förgivet och tro att något håller livet ut.. Någon dag försvinner det man bäst tycker om sakta sakta.. Som jag skrev innan väljer jag att inte skriva några namn, de som känner mig vet vem jag menar. Hade det varit bra mellan han o mig hade jag inte tvekat på att skriva namnet men nu är det så komplicerat och jobbigt så jag avstår från det. Vem är du? :)
...
Sitter hemma och glöm de jag skrev innan att jag och mamma skulle sitta ute på gården, kolla hur vädret är.. Vad händer idag?
Grattis bror.
Grattis på födelsedagen kära broder. Idag fyller du 19 år och är ett år äldre nu. Hoppas du får en underbar dag, resten utav dina dagar ska också vara minst lika bra. Har tyvär inte köpt någon present men de kommer =$.
Jag älskar dig.
vart är du när jag behöver dig som mest..
Jag kommer ihåg när allting var bra, men nu.. Nu är det skillnad och jag får helt enkelt räkna med att allt inte håller föralltid trots att man önskade det.
Nu är det klart.
Mötet gick tack och lov bättre en va jag hade tänkt mig i John bauer. Jag, pappa och min yrkesvägledare åka dit och satt på ett möte, vi pratade lite och skolsköterskan och yrkesvägledaren där var väldigt trevliga. Yrkesvägledaren som heter Anki visade oss runt i skolan och sedan åt vi dära. Träffade på några som jag känner också så det är ju bra att jag känner några där också. Vid tre har jag även möte i Kvarnhagsskolan, jag och några från klassen ska prata med några från Kvarnhag angående balen m.m. Äh nu ska jag gå och ha NO, jihoo längtar att få träna idag. Men skriver mer sen
Bal klänningar.
Jag satt och kollade på lite hemsidor med Eva och så fastnade jag på dessa klänningar. Vilken utav klänningarna tycker ni ser bäst ut?
Jag har fastnat för denna klänning och tror att jag ska ta den, tänk er sedan med guld skor, väska och accesoarer.
Du har det bra där uppe i himlen.
När jag svär på min morfar så ljuger jag aldrig..
RIP 23/1-01, du är min ängel och trots att jag bara var åtta år gammal när du dog så minns jag dig så väl..
Jag är så trött på allting..
Sitter här med svullna ögon som vill sprängas, lika så med mitt huvud. Varför ska jag behöva må såhära, när ska mitt riktiga leende få komma fram. Varför förstår ingen mig längre.. Känner mig så sviken och övergiven, är jag glömd? jag vet själv inte hur min kropp fungerar längre, det känns som att jag inte känner mig själv längre. Jag är rädd att ta första steget, jag är så rädd.. Allt börjar komma tillbaka, mina tankar dödar mig. Jag räknar dagar, hur länge ska man behöva ha den jobbiga perioden. Det känns iallafall som att jag har haft den tillräckligt länge nu. Om dagarna gör jag ingenting mer än att spela glad, men egentligen vill jag inte ens ut, vill ligga hemma hela dagen och sova bort tankarna. Bort från verkligheten skulle inte skada ett tag, måste försöka tänka positivt trots att allt är så himla jobbigt just nu..
Hur ska allt sluta.
Omöjligt att jag kommer kunna sova inatt, för mycket tankar som snurrar omkring i huvudet på mig.
Vad gör du när jag sitter uppe och har tråkigt?
Tar ett djupt andetag och försöker andas ut.
Hatar att ställa mig själv denna fråga "vad gör jag för fel hela tiden" , det är för att jag själv vet att jag inte gör nå fel utan egentligen bara står upp för mig själv och mina känslor och även tankar om saker och ting. Men då kommer ändå frågan upp mitt bland allt elände men då försöker jag att hela tiden inse att ingenting är mitt fel, att det inte är mitt fel att det blev som det blev mellan oss. Det är envisheten och lögnerna som tagit över, falska förhoppningar som dödat mitt psyke och hoppet som försökt styra min hjärna helt och hållet. Vi hade lovat varandra en sak, och det var att lita på varandra och alltid stå kvar vid varandras sida, var det ett onödigt löfte?.. Inte från min sida eftersom jag gjorde mitt bästa för att alltid finnas för dig, jag försökte hela tiden att visa min kärlek för dig på de bästa sättet, när jag pratade med dig i telefonen försökte jag alltid att dela med mig utav mina bästa råd och alltid försöka få dig att må bättre. Nu kan jag inte påstå att jag mår bra, men det är nog för att det är som det är mellan oss två. Har så mycket jag har att säga till dig, men det är nog lika bra att trots det bara vara tyst och hålla allt inne i sig istället, jag försöker att bearbeta allt och måste även börja glömma. Gå vidare utan dig vid min sida. Jag vet att det kommer att vara kämpigt, men det kanske ändå är det bästa för oss två. Men tro mig hjärtat, jag vill inte det här. Att gå vidare utan dig var det sista jag ville, och det är även det sista jag vill.. Men om du försöker så måste även jag försöka, klarar du det så ska jag också klara det. Vem vet? vi kanske hittar tillbaka till varandra senare, lite längre fram i tiden. För du är trots allt väldigt speciell för mig och jag älskar verkligen dig. Senast igår fick jag höra de fina orden, men vad gick snett..
Rest in Peace.
Har precis läst en blogg om en familj som skrivit om sin son Victor som tyvär dog i cancer, man fick följa allt under hans sista tid här på jorden. Han var bara 1 och ett halvt år när han dog, man fick följa hans sista dagar och även jag fick tårar. Hur kan en sån grej hända, hur kan en sån liten pojke behöva drabbas utav en sån här sak. Från att ha levt ett bra liv innan till att få beskedet att ha cancer, jag förstår inte. Vem som helst kan få det hur som helst, när som helst och var som helst. När jag läste om han och hans kämpa och vilja blev jag rörd, bilderna på honom visade klart och tydligt att han var en liten kämpe. Vet inte hur jag ska förklara hur jag ser saker och ting nu, för exakt vem som helst kan drabbas utav cancer, jag tycker att det borde finnas någonting som botar cancer och tumörer.. Någon spruta som gör att den försvinner på någon dag, det är något jag tycker borde finnas, men är det möjligt att uppfinna något sånt? njea tror inte det för då hade de säkert redan gjort det för länge sen.. Kolla gärna in familjens blogg
här, och läs hur tiden som den lille kämpen var vid liv och hur hans sista dagar var.
Jag är inte dum, har bara otur när jag tänker.
Ingen skola imorgon, tack och lov säger jag bara. Varför varför och varför är jag skoltrött, har nog svaret till min egna fråga.. Det är mycket prov nu, nationella och vanliga. Jag går spänd hela tiden och är trött på läxböckerna, orkar inte med skolan längre, allt är jobbigt och det här året har varit det viktigaste året under skolans gång.. Men har jag skött de? nej det har jag inte och det vet jag om, slarvat som fan.. Fast det har varit så mycket för mig under en period, tyvär har inte perioden släppt helt. Men trots det kämpar jag och gör mig bästa. Panikångest och huvudvärk känns som något vanligt när det handlar om skolan, men ska göra mitt bästa de tid som är kvar och sen är det sommarlov och sen börja gymnasium och sedan bli en frisör.. Planer planer. Men nu har jag en annan plan och det är att hoppa i säng, så godnatt.
Jag älskar dig.
Jag kan inte förstå på riktigt.. är förvirrad.
Kan någon svara mig, kan någon få mig att förstår igen, kan någon få mig att må bra igen.. Snälla, förstår ingenting längre känns det som. Vad har jag gjort för fel den här gången, varför kan jag inte få somna med ett leende på mina läppar bara en natt iallafall. Varför kan inte allt vara som förut, det var bättre när man var mindre.. Att bråka eller tjafsa med någon som betyder mycket är det värsta för mig.. Jag är inte ens den typen som tycker om tjafs, så snälla kan någon svara mig, vad gör jag för fel hela tiden? varför kan ingenting bara sluta så som jag vill ha det, bara engång iallafall.. Känner hur huvudvärken sakta börjar krypa fram, hur ögonen börjar fyllas med tårar.. Tar ett djupt andetag och tänker "ingenting är mitt fel, det är inte mig det är fel på". Men vem är det då fel på?, det är jag som sitter här och är ledsen, det är ingen annan. Det är jag som känner mig svag, ingen annan. Jag vet att jag inte är svag, jag är stark utan att jag själv förstår det. Men hur svårt ska allt egentligen behöva vara, hur kan jag ha blivit så känslig? Kan det vara för att jag är rädd att förlora de få jag verkligen älskar, kan det ha blivit såhär efter all skit och ord jag fått ta på mig under den senaste tiden, kan jag ha blivit så känslig och rädd för att jag inte vill bli av med de mest världefulla personerna i mitt liv.. Känner mig tom, orden räcker inte till känns det som. Jag sitter inte här och tycker synd om mig själv nu, jag vill bara få ut allt de jobbiga som är i mig och eftersom jag inte har någon jag kan ta ut det på just nu så skriver jag ner de jag känner och försöker att förstå själv, men det är så svårt. Sitter och tänker på det som hände mig för 4 månader sen. Det är så jobbigt, tiden har gått så snabbt med det känns som igår. Samtidigt som jag tjafsar med vännerna, killen jag älskar, familjen och så försöker jag att bygga upp det som hände. Försöker att bygga upp det ensam, pratar inte om det och försöker inte tänka men när allt händer samtidigt så blir det svårt att klara av allt och göra så att alla är glada och lyckliga. Jag försöker alltid att finnas här för de som vill prata med mig, jag vill att man ska kunna prata med mig för jag tycker om att lyssna och ge råd, men det känns som att jag inte alltid räcker till och ibland inte är till nytta, och vad gör man i såna situationer?.. jag försöker iallafall förbättra det. Hur ska allt sluta egentligen..
Jag älskar dig,
Puss, Ronja.
Svar på Isabells fråga.
isabell -
kan du inte berätta hur det var nationella muntligt:)?`
du är jättesöt:)
Svar -
Nationella muntligt gick till såhär:
Min lärare delade in halva klassen i två grupper, sedan fick ena gruppen gå ut och jobba med eget arbete medans andra gruppen var inne i klassen och gjorde nationella. Det var ungefär 10 elever i klassen då också. Sedan skulle man para ihop sig två och två. Sen sätter läraren på en berättelse på radion, den är i ca 4 minuter. Sedan ska man diskutera lite om det man precis hörde med sin kompis man hade bredvid sig, sedan redovisa inför hela gruppen. Inget svårt alls.
Tack så jätte mycket! =)
Jag älskar dig.
Puss, Ronja.
Dags att förbättra mitt humör kan man tycka.
Har inte varit på blogghumör idag. Skriver imorgon eller något.
Jag älskar dig.
Panikångest.
Horunge är allt jag har att säga, håret blev misslyckat. Prov imorgon och har inte börjat träna en.. Just nu mår jag helt enkelt inte bra igen. Var med O en stund, det var ju roligt det. Men nu känner jag typ bara att jag vill råna maxi och ta en ljusbrun hårfärg och slänga i håret och hoppas på att det blir bättre. Ska nog gå och köpa en brunhårfärg imorgon. Åh jag är skoltrött också, allt är typ bara stort ångest just nu.
Jag älskar dig.
Puss, Ronja.
Min mage fuckar ur idag.
jag har panik panik och panik. ÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅH!
Min mage, har så jävla ont. Jag vet inte vad det är som börjar hända med mig och detta har pågått under många dagar nu. Varför ska allt börja igen? varför kan jag inte få må bra. Jag saknar så mycket, saknar allt. Jag orkar inte mera på riktigt. Det är inte bara en sak nu, utan allt. Allt har kommit som en kniv rakt i hjärtat, hur ska jag förklara? Känner mig ensam. Så mycket på engång. Vill bara lägga mig ner o skrika. Vill hålla dig i handen och säga att jag älskar dig en sista gång innan vi tar förväl. Inte ens den möjligheten fick jag. Men nu ska jag försöka göra någonting åt min mage. Sen försöka sova. "Godnatt älskling, jag älskar dig mest. Sov gott. Smsa mig imorgon. <3"
Jag älskar dig.
Puss, Ronja.
leéndet på läppen kanske inte alltid är äkta, tänk på det.
Jag är den typen som alltid ler, jag är alltid glad. Även fast jag är ledsen vill jag inte visa det och då ser man även mitt leende. Jag får ofta höra av vännerna, familjen och lärarna i skolan att jag är en glad tjej som ser fram emot allt, men då är frågan? Finns det verkligen någon person som ser fram emot allt, som alltid är glad och som aldrig är ledsen?
Jag personligen vet ingen som alltid ler, för jag tror att max hälften av alla som spelar glada hela tiden ligger hemma och stor gråter innan de ska lägga sig, de somnar i sina tårar och vaknar och då börjar en ny dag och då visar man bara den positiva sidan, medans såret i personens hjärta skaver som bara den.
Lägger ut denna bild för den passar bra in på texten jag precis skrev.
Jag älskar dig.
Puss, Ronja.
