Jag förstår mig inte på folket, onödig huvudvärk att ens försöka förstå mig på er.. Det finns få som jag verkligen kan prata med, som förstår mig bara genom att kolla mig i ögonen. Få som accepterar mig för den jag är och inte för den de vill att jag ska vara. Jag sitter och tänker och försöker att koppla ihop saker, men det är svårt. Speciellt när man tänker på saker man varit med om i livet som man helst skulle vilja sudda bort, sudda bort ur ens liv trots att man vet att det är omöjligt. Saker och ting kan helt enkelt inte ändras om de redan hänt men det är mycket som kan förändras med tiden och det är något jag håller på att lära mig. Det kan ta en lång tid men under den resan blir väl allt så småning om mycket lättare. Eller?