Min vän



Vad är jag utan dig? Tror inte du förstår egentligen hur stor betydelse du har i mitt liv. Kollar på dig nu, du skrattar och ler och det gör mig så glad. Kolla på dig mitt hjärta, kolla hur du ler. Du ska alltid le sådär. Hur länge har inte vi känt varandra? Sen... jag var två år gammal och tills nu :) Föralltid ska det vara du och jag. Vi har inte alltid haft kontakt men vi har alltid bott i samma trapp uppgång.

Är det någon jag vänder mig till så är det faktiskt du, du förstår mig på ett sätt som de flesta inte gör. Du har blivit som en storesyster för mig och jag vet, jag vet att det jag säger dig stannar mellan oss två. Precis så som du vänder dig till mig, precis så vänder jag mig till dig.

Grejen med oss är, ingen förstår sig på oss. Vi klarar oss själva, som på kryssningen? Vi föredrog att vara själva, dricka och fixa oss själva, det är för att vi alltid har så roligt tillsammans och i din närvaro känner jag mig mer än trygg. 

                                           Jag älskar dig Steffi.


Jag, Shajanth och du :)




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:






RSS 2.0