Jag saknar dig. Saker och ting har förändras, med tiden inser man vad som är bäst för en själv. Det som kanske är bäst för en själv är de som inte känns rätt för en själv. Inget känns rätt i mitt hjärta just nu, absolut ingenting. Men jag vet att i slutändan är det jag som kommer må bra, men den långa vägen dit är en plåga. En plåga med lågor, lågor symboliserar allt det goda vi hade på ett argt och aggresivt sätt. Inte för att jag ångrar nått med dig, mer för att det gör så ont nu. Jag är dum som skriver allt här, mer än dum.. Men vart annars kan jag skriva ner det jag känner? Vill inte prata med någon, vill bara skriva och öppna mig.. Men det här känns fel.