Jag försöker att förstå varför det tog slut, varför du inte är min längre.. Vad det var som gjorde att det tog slut. Varför allt som var så bra blev till ett helvete. Jag har så mycket frågor, vill öppna mitt hjärta för dig. Vill få sitta bredvid dig som jag alltid gjorde förut, du satt bara och kollade på mig med dina speciella ögon när jag pratade. Du lyssnade på allt jag hade att säga.. Du fanns alltid där, du var den första jag tänkte på när jag behövde prata med någon, när jag mådde som bäst och bara ville skratta med någon så fanns du där, när jag ville öppna mitt hjärta för någon och mådde som sämst så fanns du där, ett samtal ifrån.. Nu finns ingenting kvar förutom hoppet på att det ska bli vi igen. Tanken att jag har förlorat en person som har en stor plats i mitt hjärta gör mig ledsen. vill ha dig som min kille igen. Tänker på dig hela tiden, vart jag än går så påminner stället om dig. Ser jag ett par kramas och pussas då tänker jag på dig. Om jag är på en plats där du och jag varit med varandra, ja även då tänker jag på dig. Tänker på dig jämt. Minns du? Dubai, flygare, krulligt hår med gröna ögon och mulatter och jag älskade när du sa "nehe/joho".

Allt känns så allvarligt.. Som att jag bara kan drömma om att det ska bli vi igen.. Är det så, så får jag väl fortsätta drömma. För jag tänker inte ge upp hoppet, aldrig! Vet du vad som är det bästa? jag kunde/kan vara mig själv framför dig. Precis som jag är hemma var jag mot dig, minns du hur blyg jag var i början när vi träffades, allt utvecklades. Du måste veta att du har gjort mig till en mycket bättre människa. Vill ligga i din famn igen, känna dina läppar mot mina och känna dina armar om min midja.. åh saknaden växer. Jag saknar allt som har med dig att göra, saknar ditt leende, dina ögon, sättet du kollade på mig, jag dör.. Under en period kände jag mig speciell, men det var endast för att jag hade dig vid min sida. Och det viktigaste får jag inte glömma. Jag måste tacka dig för att du funnits för mig. Du har gjort så jag lyckades med en sak som jag aldrig trodde att jag skulle klara av. Du lyckades få mig på bättre tankar hela tiden. Tack, verkligen tack. Jag älskar dig otroligt mycket, glöm aldrig det. Du har nyckeln till mitt hjärta, om du känner för att flytta tillbaka in dit så är du alltid välkommen.



Jag älskar dig.
Puss, Ronja.