Din närhet, din kärlek det är de som ger mig näring.



Det är jobbigt men det är något jag får räkna med. Kan inte bli glad bara under en dag, det kommer ta ett tag tills jag kan smälta allt och gå vidare, gå vidare som den tjejen jag brukade vara. Glad och skrattar åt allt. Skrattar fortfarande, men någonting inuti mig känns ändå fel. Jag blickar tillbaka och det är självklart att man saknar, men jag har varken valt eller gjort att det blivit såhära. Så finns tyvärr inte mycket jag kan göra åt saken. Godnatt.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:






RSS 2.0