I keep dancing one my own



Nu känner jag för att skriva av mig lite, saker och ting har ju förändrats. Vissa saker har fått mig att tänka ett steg framåt, andra har bara fått mig att tänka, varför? Varför lät jag vissa saker gå så långt, varför tänkte jag inte till istället? Jag lät verkligen det gå för långt, så långt att jag till och med accepterade all skit jag fick emot mig, jag blev helt enkelt van och lät det vara så, under en lång tid. Nu när jag tittar tillbaka tänker jag bara, vart var min självrepsekt och stolthet? Alla visste, alla utan jag? När jag fick reda på det stod jag som ett frågetecken och ändå tog jag tillbaka.. Jag älskade ju, så det är klart att man gör det tänkte jag.. Men nu? Hade du gjort detsamma? Nej aldrig. Men det är okej det med :) Jag ler ju nu, inte de minsta ledsen längre. Jag vet vart jag har er alla, och det får mig bara att tänka.. Tack, tack för att ni visade er riktiga sida till slut. Det är ju bättre sent än aldrig alls.

Så nu kan jag ju skriva på samma gång eftersom jag fått många kommentarer "du verkar så ledsen i vissa inlägg" & det kan stämma, jag kan vara ledsen när jag skriver och då märks det nog men nu vill jag bara säga att jag är glad, jätte glad faktiskt. Mår bra och all skitsnack kan ni slänga bort, tror ändå inte på det. Lämna skitsnacket borta, det intresserar mig inte någonstans.. För "Den som talar illa om andra i din närvaro talar illa om dig i din frånvaro." Så jävla klok mening det där är.

Godnatt nu :*




Kommentarer
Postat av: Nathalie

Så sant, det är en klok mening :)

Superskönt att höra dig säga att du är glad nu faktiskt! Puss <3

2010-12-23 @ 00:18:06

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:






RSS 2.0