Har varit ute med Johanna idag, vi åkte till fittja en stund. Träffade Carrie och pratade med henne och sen åkte vi till Norsborg, minnesgrej för Simon (rip). Johanna träffade även sin kompis så vi var dära till 22.45. Nu sitter jag hära, lika trött som vanligt. Det känns lättare med saknaden är stor, eller? lättare? glöm de ordet, försökte intala mig själv att de går bra men nepp.. Speciellt när man inte fått veta varför..